Nu är boken slut och igenslagen. Ingen mer sida finns, inte ens de där tomma som brukar vara innan pärmen. Boken Erik. Min farfar.
Hans ögonlock har stängts för sista gången och aldrig mer behöver han dra efter andan. Han somnade in i sömnen och nu finns han inte mer.
Han har många kapitel i sin bok så jag tror han sover gott och vet att han gör det välförtjänt. Min farfar med världens starkaste nypor. I går klappade han mig på kinden, i dag klappade jag farmor.
Livet är lättpratat medan döden inte kräver så många ord, så jag slutar här.
onsdag, september 12, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag är ledsen, gumman.
*kram*
du har en otrolig förmåga att sätta ord på det som sker.
jag beklagar så oerhört.
kramar!
Skicka en kommentar