Mat-änka?

Vin-änka? Fest-änka? Vad heter det när man är utan sin make och han är på julfest på sitt jobb?

Siri, farfar och jag har haft en mysig kväll med pizza och Coca Cola. Nu tittar farfar och jag på På spåret i varsin soffa och Siri sover efter en händelserik dag. Sen ska jag gå och lägga mig och blir då säng-änka?

Slut

I går - den 6 november 2009 - blev jag en häst fattigare.

Mörker

Mörkret omsluter mig när jag beslutsamt går den väg jag så många gånger tidigare vandrat. Men jag är inte rädd, det är inte i mörkret som farorna lurar. Nej, jag är inte rädd, men jag är ledsen. Beslut har fattats, jag går mot döden. Bildligt talat.

Någon jag älskar, någon som varit en del av mitt liv under många, många år ska dö. Jag ska vara nära, finnas vid hans sida när han tar sina sista andetag.

Jag viskade i hans öra vad som kommer att ske och han la sin nos mot mitt bröst. Jag fick honom att lova att lära Nils rida. Min kloka, vita, fina häst. Jag kommer att sakna stunderna med dig.

Farligt att träna?

Jag har kommit igång med träningen nu, i morgon är det en vecka sedan jag började och då har jag tränat 6 dagar av 8 (nej, jag räknar inte babysim som träning). Efter träningen kör jag ett body test på Wii Fit. Min ålder där är i dag 27, det är 5 år yngre än jag var i förrgår.

Jag har därför några frågor:

1) Var ska detta sluta?
2) Är det farligt att träna?
3) Kommer Siri en dag växa om mig i ålder?

Husdjur

-Så bra! Nu behöver vi inte köpa nån tax, sa Rikard när han tittade på mina bröst som inte riktigt ser ut som innan jag blev gravid första gången.

Åh vad jag älskar den mannen!

Tio små indianer

Magen bearbetar chipsen som förut slank ner. Ögonen vilar på Criminal Minds. Musklerna vilar efter träningen. Älgen vilade under vårt äppelträd i morse.

Så ser min torsdag ut.

En och två och tre indianer

Torktumlaren tumlar kläder som tvättmaskinen förut tvättade. Ugnen bakar brödet som jag förut knådade. Musklerna vilar som jag förut tränade.

Så ser min måndagskväll ut.

Jodå

"Inbillning är den bästa bildningen".

Min man Rikard

Ibland mår man bra, ibland mår man inte bra

Kom och ta mig långt härifrån.

Och ta med Siri och Rikard.

En särskild känsla

Förra året såg jag "Mamma Mia" på bio och lämnade salongen med en alldeles särskild känsla i kroppen. I kväll har jag sett den igen och jag grät på precis samma ställe - när mamman sjunger om att barnet tar på sig ryggsäcken för första skoldagen och om de trötta morgnarna vid frukostbordet som går obemärkt förbi och om att hon kommer att förlora sin dotter för alltid - och jag har samma känsla nu som sist.

Livet är här och nu. Jag kan bara leva min dröm just nu, för jag vet ingenting om morgondagen. Jag önskar att jag fick plats i Siris spjälsäng, för jag skulle så gärna krama henne nu. Och jag skulle så förbannat gärna vilja krama Nils.

Om att våga

När jag var gravid första gången var jag riktigt lycklig. Sen fick vi missfall och jag kände mig snuvad på så mycket. När vi ett år senare äntligen blev med barn på nytt hade jag svårt att våga känna mig lycklig. Men efter de första 12 veckorna och ett ultraljud som såg bra ut så vågade jag känna lycka igen.

Sen kom Nils. Sen dog Nils.

Det är inte alls konstigt att jag inte vågat känna lycka sedan dess, det är inte det minsta svårt att förstå min rädsla. Jag har känt mig glad, men inte använt ordet lycklig. Men så gick Siri och jag på promenad i dag, det var hög och frisk luft, solen sken och värmde. Siri sov sött och jag tittade på henne när jag promenerade på grusvägarna här hemikring. Och jag kände att jag var lyc... Nej!

Men jo. Jag är lycklig. Om allt skulle ta slut nu, om Siri eller jag skulle dö så vill jag i alla fall ha vågat känna mig lycklig under tiden. Så jag är inte bara sorgsen, ledsen och glad på en och samma gång. Jag är också lycklig.

Andan är tappad och luften gick ur

Min barndomsvän har cancer. Jag har inga ord.

I dag kom nya iPhone

iPhone 3Gs är till salu från och med i dag. Gissa vem som bloggar ifrån en sån just nu.

Jag har prövat nästan allt som finns att välja på...

Semester

Här sitter jag och mår illa. När man har semester får man ju unna sig lite extra liksom. Så hej hej kakor, glass och chips. Och så sköljer vi ner med jordgubbs- och rabarbersaft. (Det var alltså dagens intag. Hittills.)

Visst är det gott under tiden, men nu efteråt mår jag sisådär. Det blir nog inga mer godsaker på ett tag. Fast det vore gott med en kopp kaffe nu. Och till det är det ju gott med lite choklad...

Tankar i natten

Jag vet inte varför jag tänker på det, men just nu dör någons barn. Just nu faller tårar från himlen och fuktar ett förr så soligt liv. Från och med nu blir det aldrig mer sig likt. Nu sitter en mamma och en pappa med tomma famnar och ännu större tomrum i hjärtat. Unga själar sörjer det barn som kom och försvann, varma sinnen blir plötsligt så kalla. Och mörka. När ljuset i livet försvinner är det så svårt att se. Jag vet, för jag är där. Jag är där fastän jag fått ljus igen. Siri är en lykta som vi varligt bär genom mörkret. Nils lillasyster lyser upp och tränger undan mörkret, men mörkret är med oss. Sorgen är en del av mig, liksom mina barn är en del av mig. Även glädjen är en del av mig.

Jag älskar mina barn. Av hela mitt stora, trasiga hjärta älskar jag dem.




Och jag önskar så innerligt att vissa saker vore annorlunda.

Jodå

Den Stora Hårlossningen har drabbat även mig, liksom många andra ammande kvinnor. Not najs.

Bak-tankar

Det har ju varit väldans varmt här på sistone, men jag har inte legat på latsidan vad gäller bakningen ändå. I går blev det surdegslimpor och gräddfilspaj med jordgubbar som Rikard och hans kollegor ska smaska på i dag. Pajen bakade Rikard och jag tillsammans.

I lördags bakade jag gräddfilspaj med jordgubbar (mumma även då) och i söndags blev det bullar, för då fyllde Rikard år. Han sa "det här var min bästa födelsedag någonsin" och det hade absolut ingenting med det bakade att göra.

Midsommarafton i morgon

Å regnet det bara öser ner, men jag är inte blöt om skor och strumpor, för vi har inglasad veranda. Screw you, midsommarväder!

Sellout

Eftersom jag är så jäkla snäll så får ni läsare hyra gratis film hos lovefilm.se. Klicka här.

Eller här.

Här kan man också klicka.

Sjuk mamma

I dag har vi vaccinerat Siri, det var hemskt tyckte hon. Hon grät och grät vår älskade lilla tös. Efter har hon sovit, ätit och sover nu igen. Ibland kan barn känna sig lite febriga och hängiga efter de vaccinerats berättade vår bvc-sköterska. Men hon sa inget om att mammor också kan känna så efteråt.

Nu dricker jag te i soffan, fullt påklädd och med filtar och fryser. Känner mig både febrig och hängig, hoppas verkligen jag fick allt sånt så Siri slipper!

Bara bakar

Jodå, jag gör annat är bakar faktiskt. I måndags, till exempel, tänkte jag på hur det var den 8 juni för 10 år sedan. Då var det tisdag och Hippiefest. Då var det öl på en filt i Trädgårdsföreningen, det var hundratals - kanske tusentals - ungdomar i parken, nästan alla utklädda till något som samtliga var för unga för att ha upplevt. På en filt satt två kompisar och pussades. Några som såg dem trodde kanske att det var på grund av ölen, för man pussar väl inte sina vänner? Men jag vet att de unga tu som pussades då nu är gifta och har hus och två barn tillsammans. Och om tio år kommer de att fira sin tjugoårsdag.

Marina hjärta Rikard ärlikamed sant.

Såhär bakar man bullar

Man lägger en masa bullar med vanilj, socker och smör i bullformar.

Skjuts in i ugnen!

Här är förresten två av björnbärsmuffinsarna jag bakade häromdagen.

Glad nationaldag!

Loveyummies

Vad gör ni klockan 11 en fredagskväll? Jag bakar.

Hjälp!

Jag har hamnat i surdegsträsket!
Dag 2

Och så bakade jag lite kalljästa frukostbullar häromdagen.


Och som vanligt när jag bakar så gör jag lite till när jag ändå håller på. Äggen och sockerpaketet användes till björnbärsmuffins.

Dom andra

Jag har läst i ett par bloggar att man ska berätta om man någon gång tillhört "Dom andra" (läs till exempel här och här.)

Jag undrar om jag någon gång till hört dom som inte är dom andra. Jag har ofta i livet känt att jag inte passar in. Jag försöker sätta ord på det, men det blir bara konstigt, kanske funkar det bättre vid ett senare tillfälle. Hur som helst... Jag är så jäkla less på att vara "hon som förlorade sitt barn".

Har någon sett Rikard?

Vi hade hjortar precis utanför huset nyss, de stod och åt så lugnt. Men vi vill inte ha dem i trädgården, så Rikard gick ut för att skrämma iväg dem.


Här springer de några steg, för att sen ställa sig en liten bit bort och fortsätta äta. De är lite för tama för vår smak.


Rikard försöker skrämma dem lite, men de småjoggar bara en bit till.


Rikard blir så trött på dem.


Såhär trött!



Men då busar jag lite och springer ut och skrämmer Rikard. Han blir skiträdd och jag har inte sett till honom sen dess...

I går lekte vi stereotyper och Rikard spikade och målade och jag bakade bröd...




...både fikabröd och matbröd...


...det blev kö till ugnen när kokostopparna gräddades...


...färdigbakad havrelimpa med linfrön...


...och nyttigt matbröd.

Om jag vore en kiosk skulle jag ha stängt i dag.

Jag saknar den där enorma känslan av att livet leker.

Nu är det maj. Jag är full av sorgsna känslor, denna söndag för ett år sedan var den sista söndagen. Samtidigt bubblar jag av kärlek och glädje. Det är ingen idé att försöka reda ut i känslorna, det är bara att hänga med.

Det ligger en liten person bredvid mig. Varenda cell, varje droppe blod, varje millimeter hud och varenda litet hårstrå på henne kommer från mig och min man. Hon är vår. Hon är underbar. Hon är världens vackraste lillasyster.

Jag är sju år. I morgon är det julafton. Julafton som jag väntat på i två år! För förra gången blev det ingen julafton, förra året var det taggar i alla julklappar. Förväntansfullt går jag och lägger mig och längtar till morgondagen. Jag vaknar och tindrar med ögonen, men tomten har inte varit här i natt. Det ligger inga klappar under granen. Jag väcker mamma och hon säger att det är julafton i morgon. Besviket försöker jag hitta på något att göra, men tiden går så långsamt - men den går. Snart är det kväll igen och jag går och lägger mig tidigare än vanligt, för i morgon är det julafton!

Jag vaknar med tindrande ögon och springer ut till granen. Men det ligger inga klappar under den i dag heller. När mamma vaknar tittar hon på mig och säger: "I morgon är det julafton, Marina!"

Dagen går och det är dags att sova igen. Jag drömmer om tomten, om julklappar och god mat. Jag drömmer om den finaste julklappen man kan få. Jag vaknar upp och vågar inte riktigt hoppas, men springer ändå till granen. Tomt. Jag blir så besviken på att det var en dröm. "Mamma! Varför är det inga julklappar under granen?" skriker jag. "Men älskade lilla Pinna, tomten kommer inte förrän i morgon när det är julafton."

Frustrationen växer i mig. Tårarna sprutar, men jag väntar tålmodigt ännu en dag. "Hur kunde jag tro att det var julafton i dag?" tänker jag. När jag går och lägger mig hoppas jag inte att det är julafton i morgon, för jag orkar inte bli besviken längre.

Dagen gryr, jag vaknar och gnuggar mig i ögonen. Släpar fötterna efter mig till granen, men som väntat ligger det inga klappar under den. Jag känner mig likgiltig och tom, jag har investerat mycket i att hoppas, och så mycket i att längta. Kanske blir det inte jul i år. Kanske blir det aldrig mera julafton.

Den som väntar på något gott
Ska inte räkna med att bli lycklig

Snö!!! Snälla ligg kvar ända till åtminstone mars nu!

I går hade vi heldag med Kristian, pojkarna fiskade och jag promenerade till dom och vi grillade korv i solen. Då sa Kristian:

-Marina, du ser ut lite som en looser ibland.

I dag är det Internationella bröstdagen

Bröst är vackra. Alla bröst; små, stora, hängiga, lösa, fasta, bortopererade. Det finns faktiskt bara en kategori bröst som är fula och det är oäkta bröst - silikonbröst, speciellt när själva ingreppet gått fel.

Så i dag råder vi (Jesper och jag) er alla läsare att göra följande:

* Kläm på någon när och kärs bröst

* Kläm på dina egna bröst
* 
Ät kyckling-/kalkon-/ankbröst
* 
Köp en tidning (http://www.spike.com/video/sarah-michelle/1032133)

Sprid budskapet (gärna på engelska eller annat utrikiskt språk) så att vi kan nå alla läsare i världen.

Ha en fin bröst-dag!

Dagens recept - "Det här blev ju... eh... intressant. Med torsk."

* Ta ett fryst torskblock och lägg på ett ugnssäkert fat.
* Salta och peppra och strö på citronpeppar.
* Lägg på några lökringar.
* Eftersom du gjorde semlor i går tar du den vispade grädden som blev över och blandar med creme fraiche, lagom mycket chilisås, citron och en skvätt mjölk.
* Smaka av och inse att du hade i vaniljsocker i grädden i går för att den skulle vara extra söt och god.
* Servera med ris, sallad och ett stort glas kall mjölk.

Internationella bröstdagen

Tro det eller ej
Om en vecka är det International boob-day

(Läs mer på denna blogg inom kort, och läs även här.)

Som en liten tradition var jag på bio i går igen, fast denna gång med min make. Som Jesper mycket riktigt gissat så gick Rikard ner på knä och friade i går för två år sedan. Det var en mycket romantisk kväll och då var livet alldeles underbart!

Rikard och jag såg filmen "Yes man" med Jim Carrey. På en skala 1-5 ger jag filmen betyget "bra".

Just i dag för två år sedan var det söndag och jag var på bio med min syster och mormor, jag har för mig att vi såg Göta Kanal 2. Ute var det snö och vackert, lagom kallt. Småfåglarna åt så glatt på solrosfröna och mörkret föll över snölandskapet. Fast just då var jag på bio, så det upplevde jag inte denna januaridag.

Men det jag upplevde när jag kom hem stannar för alltid på min hornhinna, i mitt hjärta och i mitt minne. Jag älskar Rikard.

Jag tycker att det imponerande att kor kan slicka sig själva i nacken. Förut såg jag att hjortar kan slicka sig själva på ryggen. Också det imponerande, men de är ju små och smidiga, så inte riktigt lika häftigt som kossornas vighet.

På tal om det... Är det någon som blir imponerad när jag talar om att jag tränat yoga i dag?

Om jag skulle vilja ha fler besökare till denna blogg skulle jag kunna skriva en massa ord som genererar sökträffar i google. Jag minns när jag skrev om melodifestivalen för snart ett år sedan, då hade någon sökt på "Amy Diamond skvaller" och hittat hit. Så om jag vill kan jag namedroppa en massa kändisnamn (förresten har Michael C Hall (känd från bl.a. Dexter) gift sig med Jennifer Carpenter (Michaels halvsyster i tidigare nämnda tv-serie)) eller könsord, fast mest effektivt vore nog att skiva om porr. Kanske lite om analsex eller hot asian. Men jag vill inte ha fler läsare av den här bloggen, jag skriver ju sällan i den och det känns som att jag inte har något vettigt att skriva längre.

Jag skriver ju om mitt barn i Nils-bloggen (länk här till höger), och barnen är ju det enda viktiga som finns i livet.

Nåväl. Det är söndag och med tanke på innehållet i detta inlägg borde jag nog gå och lägga mig. Utan att passera gå.

I morse när jag hämtade tidningen visste jag inte om det var dag eller natt. Det var så mörkt och det var väldigt länge sedan Rikard och jag behövde gå upp så tidigt.

Nu är det dag men jag är trött som vore det natt.

Kallt, kallt, kallt. Vi eldar och bastar och lyssnar på tystnaden.