-Vad väntar du på?
-Jag vet inte. Jag bara står här en stund. Det kanske kan komma något gott ur det här.
-Livet?
-Nej, stunden. Man ska inte ha så stora förväntningar.
-Är du rädd för att bli besviken?
-Jag är rädd för en massa saker. Besvikelsen är inte mycket att vara rädd för, den kommer ändå lite titt som tätt. Jag är mer rädd för det stora hålet som växer. Det kommer att förgöra oss en dag om vi forstsätter att tillåta det växa.
-Pratar du om hålet i ozonlagret?
-Nej, jag... Jo, jag pratar om det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar